Start

Gotlandsigelkottfond

Vad händer nu

Igelkotten

Hur man kan hjälpa igelkotten

Bilder

Forskning

Länkar

Styrelse


  Igelkotten
 
Ett ålderdomligt djur som har funnits på jorden i flera miljoner år.
 

Läs mer om igelkotten här


Detta taggiga djur (ca 6-8000 taggar på en vuxen kotte) är Gotlands landskapsdjur

Igelkotten är sedan 1972 fridlyst i hela Sverige. Under senare år har man märkt en kraftig minskning av igelkotten. 

På vissa orter finns det inga igelkottar alls, vilket är en skrämmande upptäckt!
Vad huvudorsaken är vet man inte i nuläget.
 

Förekomst

Igelkotten vi känner igen ifrån trädgårdar och parker har i Svergie, finns även i öster ut längs lövskogsbältet fram till mellersta Sibrien och eventuellt i lövskogarna i Asiens fastland.

Under den senare tiden har igelkotten börjat spridas norrut. Om det är en extremt kall vinter kan flera års koloniseringsförsök förstöras eftersom igelkottarna inte klarar av kylan.

Många igelkottar dör även i trafikolyckor (oftast allvarliga för igelkotten men inte för människan). Under de senaste 20 åren har igelkottarna minskat kraftigt och är sedan
1972 totalfridlysta i hela Sverige. Igelkotten trivs i skogsbryn, kring åkermarker,
lantgårdar, trädgårdar, parker, bland- och lövskogar.

Boende och föda

Under sommaren har igelkottarna löv- och mossklädda bon under ex trädrötter, utanför boet ligger den gärna och solar i timmar. På vintern bor igelkottarna gärna i löv- och jordhögar eller under marken i isolerade hål, medan de sover.

Är det väldigt kall vinter kan de frysa ihjäl.

Ibland kan man höra igelkottarna fräsa, snörvla och fnysa, speciellt vid hanarnas oblodiga kämpalekar under parningstiden. Blir en igelkott skrämd eller utsatt för smärta kan man höra ett gällt skrik.

Igelkottarna äter sällan vegetabilier, men gärna sniglar, maskar, insekter (och insektslarver), även reptilier, amfibier och döda djur slinker ner. Men man ska inte mata igelkottar med vanlig mjölk eftersom deras magar inte kan smälta den, så de får magproblem och i värsta fall kan de dö.

Fortplantning

Eftersom igelkotten går i vinterdvala, oktober till mars/april, börjar inte parningssäsongen förrän i april/maj och fortsätter t o m juli. Ungarna föds oftast i ett löv- och mossbäddat bo mellan juni och juli.

Skulle den första kullen förolyckas kan igelkottarna få en kull till, vanligast är att igelkottarna får 3 - 4 ungar per kull. Mamman diar ungarna i sex veckor efter födseln men redan efter 21 dagar kan ungarna äta fast föda. Efter sex veckor flyttar ungarna hemifrån och är fullvuxna efter tre månader.

Igelkotten kan leva upp till tio år.

Utseende

På ovansidan har igelkottar ca 6000 - 8000 taggar som är 2 - 3 cm långa. De kan användas när faror närmar sig eftersom igelkotten då rullar ihop sig till en boll och skyddar då undersidan och huvudet.

Kroppslängden är runt 20 - 30 cm och svansen 2,5 - 5 cm. Igelkotten kan väga mellan
600 - 1 400 g beroende på säsong och tillgången på mat. Är det en lång sommar äter den mer.

När en igelkott tvättar sig spottar den på ryggen så det sjunker in under taggarna.

Aktivitet

Om du vill se igelkotten när den är ute och letar mat bör du leta vid skymningen, midnatt och i gryningen eftersom den helst är vaken då, men även på dagen kan man se dem.

I skymningen, vid midnatt och i gryningen brukar igelkottarna på bestämda vägar och områden för att leta mat. De går samma väg kväll efter kväll och letar. Igelkotten gillar
att gå i vatten och kan simma om det skulle behövas.

 
   
Gotlands Igelkottfond © 2018 | info@gotlandsigelkottfond.se